Jenny Andersson

Såhär är det.. Jag har inte orkat skriva här pga att förra veckan gav jag helt upp.
Wendy har skött sig bra i gustavsberg och bra första dagarna på Skaft, sen var det som hästen bara försvann. Hon va okoncentrerad, ingen lust att sammarbeta, lyssna visste hon inte ens vad det var, hon sparkade, hon bet hon va helt knäppt.. Ha henne på stallgången va helt omöjligt, lägga på sadeln ska vi inte ens nämna. Men vi försökte fortsätta som vanligt, tömkörde henne innan ridningen men det kunde man lika gärna skippat.. Hon skenade runt och kollade åt andra håll, hon lyssnade mest på ALLT annat än mig, men jag tänkte inte ge mig så hoppade upp och red några varv i skritt,trav och galopp. Ja helt plötsligt går det att galoppera igen.. efter vi hade ridit och jag då "vunnit" så var hon lugn inne istallet igen. Men när hon gick ut i hagen, va hon jätte elak emot ponnyn hon fick gå med. Jagade runt på henne och sparkade emot henne.. Säkert för att hon skulle få "vinna" tillbaka att hon är starkast.. Men så här höll vi på nästan hela veckan och jag var stenhård emot henne att bita,sparka och "dumma" sig är helt förbjudet. Sen på fredagen skulle vi göra en film på henne till att försöka sälja henne. Som sagt, jag gav upp fullständigt.. Så kom till stallet runt 16 tiden gick in i stallet gullade med Scatman.. Och vilken sur häst wendy var då, så fort jag tittade på henne drog hon bak öronen, när jag skulle försöka klappa henne drog hon bort huvudet.. Jätte konstig. Men super på stallgången, på med tömkörningsgjorden, lindade henne runt om inga problem. Upp på ridbanan och började lite smått.. WOW..Vilken häst... Hon var med mig till 110 %, behövde bara tänk vad hon skulle göra så gjorde hon det, det var en helt otrolig känsla att ha hästen så pass med sig.. Sen skulle vi rida henne bara för att visa lite hur hon rörde sig. Vilken avslappnad häst, det är så konstigt egentligen.. Från ena dagen vara så spänd till andra dagen vara en rikitgt trevlig dressyhäst.. Jag kunde t.om påbörjade på ett lekande sätt med öppnor igen. Hon har fortfarande problem med att man försöka sitta ner i traven, men har lagt det åt sidan och rider lätt.. Galoppen fungerar också nu, nu kör vi så att vill hon galoppera får hon det, saktar hon av blir det ingen grej av det utan försöker bara fatta ny galopp några steg sen bryter av och ner i en lugn och avspänd trav. Vänster varvet är hon mycket lättare i traven, medans galoppen är lättare i höger, men som sagt. Ingen press utan det kommer när det kommer. Nu ska vi bara få tillbaka att det ska vara roligt att träna och ingen "bestrafning" som hon tror att riding innebär. Men bara för att kah ska känna mig lugnare och tryggare så tömkör jag henne innan jag sitter upp bara för att hon ska lyssna på mig och ha sin fokus på mig. Men idag va hon så lugn i stallet så sadlade henne i boxen, satte på alla saker sen hoppade upp på stallplanen och skrittade till ridbanan red 20 minuter lättare "träning" sen skrittade tillbaka..


Så, har jag kanske fått lite övertaget mellan oss?....


Scatman som vanligt sköter sig exemplariskt, jag vet inte vad som hänt men han är så lugn, inge stress i ridningen. Han är på sin topp nu med träningen. Galopppiruterna går jätte bra, fortfarande lite svårare åt höger, eller han trampar bättre men det går fortare runt i det varvet. Serierna sitter ner till vartannat nu jätte fina.. Skulle vara så roligt om jag kunde få upp honom till msv a. Men som sagt, det gör inge om vi inte kommer ditt, för den resan jag och Scatman gjort genom åren är otrolig. Från att tävla Lotuz i dressyr & hoppning , till att placera oss i msv b på tävlingar och kunna träna allt upp till svår dressyr säger väl bara vilken bra "läromästare" jag har haft.. Även om wendy är super, med bra gångarter och verkligen en " oslippad diamant " som kommer gå lång när vi rett ut hennes problem så kommer men är inte samma sak. Jag har hört att man får bara " en sån " häst 1 gång i sitt liv, jag har haft turen att få 2... Lotuz & Scatman..